Vissa banker har börjat med skuldkvotstak

I somras började man med amorteringskrav på bolån, vilket betyder att alla nya bolån måste amorteras med en viss procent tills dess att bottenlånet når en viss nivå. Skälet till att denna regel kom var för att man vill minska svenskarnas skuldsättning. En sådan regel gör att vi svenskar måste köpa lite billigare bostäder och att vi även måste se till att betala av våra lån istället för att bara låta dem ligga.

Dock tyckte t ex Riksbankchefen Stefan Ingves och andra att detta i sig inte var en tillräcklig åtgärd för att minska vår skuldsättning tillräckligt och att det skulle ha för liten effekt i sig. Det behövdes fler åtgärder som tillsammans bildar ett paket som kan förbättra skuldsättningen. Ett av förslagen som har diskuterats som ett nästa steg var ett så kallat skuldkvotstak – en begränsning av hur mycket pengar man kan låna som mest i förhållande till sin inkomst.

Skuldkvotstaket som föreslogs av t ex Stefan Ingves var upplagt på det viset att du bara kunde få låna 400 % av din disponibla årsinkomst, vilket alltså är din inkomst efter att skatten har räknats bort. Om du alltså har en lön på 25 000 kr så blir detta efter skatt ca 17 500 kr och räknar man på ett år blir det 210 000 kr. Du skulle då kunna ta ett lån på som mest 840 000 kr. Detta är inte speciellt mycket och en väldigt hård regel.

Det skuldkvotstak som Stefan Ingves föreslog var dock bara ett exempel och inte någon färdig regel på något vis. Detta är inget som faktiskt har blivit implementerat ännu och det kan ta en tag till innan man faktiskt inför krav på skuldkvotstak på riktigt. Dock har några av landets banker helt på eget bevåg infört egna regler om skuldkvotstak. Det är än så länge Swedbank och SEB som har satsat på detta. De har gjort det helt på egen hand utan att det varit några krav på dem.

Eget skuldkvotstak utan att det har krävts

Skälen till att dessa banker har valt att införa ett skuldkvotstak av samma typ som Stefan Ingves har diskuterat är att de också har intresse av att minska storleken på lånen som folk tar. Genom en sådan regel tvingar man folk att hitta lite billigare bostäder och låna mindre i förhållande till sin ekonomiska styrka och det gör också att det blir lite mindre risk för banken.

Det som måste framhävas är dock att Swedbank och SEB har valt att inför skuldkvotstak men klart snällare regler än de som föreslagits av riksbankchefen. De säger istället att man kan låna upp till 500 % av sin bruttoinkomst, alltså sin inkomst före skatt. Du behöver med andra ord inte dra av skatten innan du multiplicerar med fem.

Det gör att om du tjänar 25 000 kr i månaden så kan du ta ett lån på 1,5 miljoner. Detta ska jämföras med de 840 000 kr som du hade kunnat låna med samma lön ifall de andra reglerna hade gällt. 1,5 miljoner kronor är en helt ok summa när man ska köpa bostad helt på egen hand och då räknas givetvis bara själva lånet. Du kan sedan även lägga en kontantinsats på detta på 200 000 kr eller något sådant och då vara uppe i nivåer runt 1,7 miljoner för bostaden.

Något som är viktigt att veta är också att skuldkvotstaket gäller per person så du som har 25 000 kr i månaden kan själv låna upp till 1,5 miljoner och ifall du då har en sambo eller någon som du vill ansöka tillsammans med så kan även denna person lägga på sina pengar. Om hen då har 25 000 kr i lön precis som du så kan ni tillsammans köpa en bostad för 3 miljoner plus eventuella pengar i kontantinsats.

Hur påverkar skuldkvotstaken mitt bostadsköp i praktiken?

Den stora idén med att införa ett skuldkvotstak är för att du inte ska köpa en bostad som är så dyr att du måste låna allt för mycket pengar i förhållande till din inkomst. Ett lån innebär alltid ett visst mått av osäkerhet i din ekonomi och det blir speciellt märkbart när räntorna börjar stiga. Just nu är boräntorna mycket låga men det kommer givetvis inte att vara för evigt. Med tiden stiger räntorna igen och då måste man fortfarande ligga på en nivå som ryms inom månadsbudgeten.

Ett bottenlån på 2 miljoner kronor kostar ca 2 800 kr i månaden i ränta när du har en ränta på 1,7 procent. Om du har lika mycket lån men räntan har höjts till 4 procent (vilket kan hända så länge du har valt rörlig ränta på ditt bolån) så blir räntan per månad istället hela 6 600 kr. Det är ganska stor skillnad, men det är samtidigt också pengar du måste klara att betala den dagen som räntan har gått upp.

Utan ett skuldkvotstak så finns det ingen bestämd gräns som säger hur mycket du får låna utan det är upp till banken, vilka givetvis gärna vill försöka ge dig ett bolån då de tjänar på att ha dig som kund. Skuldkvotstaket gör dock att du är begränsad i hur mycket du kan låna, fast på ett lite annat vis än vad det nyligen införda amorteringskravet gjorde.

Amorteringskravet gjorde egentligen lite samma sak då det tvingade dig att amortera, vilket betydde att beloppet som ska betalas ut varje månad för för bolånet stiger med några tusenlappar. Det i sin tur gör att du inte kan köpa en lika dyr bostad, för att du ska klara dig inom din månadsbudget. Skuldkvotstaket går mer direkt på sak genom att helt enkelt sätta en beloppsgräns på ditt lån. Om du tjänar si och så mycket så kan du låna som mest så mycket.

Med en månadslön på 25 000 kr så är du begränsad till en bostad som du kan köpa med som mest 1,5 miljoner i lån. Du kan köpa en dyrare bostad men behöver då ha resterande pengar sparade så att du kan betala dem direkt. Högre lön ger dig möjlighet till dyrare bostad och tvärtom. Dock finns det ju även andra aspekter av din ekonomi som kan spela in och påverka hur mycket du kan låna.

Svårare för vissa grupper att köpa bostad

Ett skuldkvotstak slår till olika hårt mot olika människor och de som får den största smällen är förmodligen unga och ensamstående som letar boende. Är man själv och vill ha en bostad så måste man klara sig under gränsen för vad den egna lönen kan erbjuda. Visst är 500 % av årsinkomsten före skatt ganska bra ändå men för de yngre som är i början av sin karriär och inte hunnit få upp lönen kan det ändå bli en begränsning.

Speciellt svårt blir det med bostäder i de större städerna, där det kostar mycket att köpa en bostad. Det kan t ex vara jobbigt att hitta boende som man har råd med ifall man flyttar till Stockholm för att jobba och kanske i början inte har en så bra lön som behövs för att få ett tillräckligt lån. Detta är extra jobbigt för unga som kanske vill köpa sin första bostad och som inte har så mycket sparat kapital.

Den som har en fast anställning med en lön som ramlar in varje månad har historiskt sett räknats som en bra låntagare men nu verkar det som att det inte längre räcker att man har en stabil inkomst från ett fast jobb. Man blir ändå begränsad av de nya reglerna. Ifall man inte äger sin bostad just nu och kan sälja den för att få ihop en vettig kontantinsats så kanske man helt enkelt inte kan köpa en bostad som tidigare hade varit rimlig.

Det är förmodligen ganska många som kan tänkas påverkas av skuldkvotstaket, på gott och ont, och då inte bara de unga. Det har givetvis även fördelar då tanken är att fler ska låta bli att köpa bostäder som kanske kan vara på gränsen till för dyra i förhållande till deras ekonomi. Sen är bara frågan hur ofta taket kommer göra sitt jobb och hur ofta någon som borde ha fått låna istället blir nekad.

Sammanfattning av skuldkvotstaket

Enkelt sammanfattat så kan vi alltså säga att några banker har infört ett skuldkvotstak som reglerar hur mycket man totalt kan låna utifrån sin inkomst. Det är viktigt att komma ihåg att det bara är ett par banker som har börjat med detta än så länge, men att de faktiskt har gjort det helt frivilligt. I framtiden kan det komma ett förslag på ett sånt här tak som ska gälla alla lån, men just nu kan man alltså hitta en långivare som inte har ett tak om man inte känner sig nöjd med reglerna.

I grund och botten får detta räknas som en bra grej då det minskar svenskarnas skuldsättning och det minskar risken för varje privatperson att hamna i ekonomiska problem, tack vare bättre marginaler i ekonomin och lägre risknivå. Det är bra att inte kunna få ett lån som ligger på gränsen till vad man klarar av. Speciellt i ett sånt här läge där räntan nu är superlåg, men där den faktiskt kan börja gå upp inom något år.

Oavsett ifall det faktiskt skulle komma ett riktigt skuldkvotstak eller om andra banker frivilligt börjar hoppa på tåget så blir det intressant att se vad för effekter detta har. En effekt kan vara att bostadsmarknaden tappar då folk inte har råd att betala lika mycket för bostäder längre. På sikt kan det innebära en del nedåtgående pristrender, men då måste nog de flesta stora bankerna vara med antingen av fri vilja eller genom tvång.