Rörlig och bunden ränta

De allra flesta lån har rörlig ränta per automatik. Det innebär att räntan kan gå upp eller ner aningen beroende på hur ränteläget ser ut för tillfället. Det lån där man kan välja att binda räntan är bolånet. Där finns det oftast ett antal olika bindningstider att välja på. Här ska vi gå igenom vad rörlig och bunden ränta innebär och fördelar med de olika varianterna.

Rörlig ränta

Privatlån och andra lån utan säkerhet använder sig alltid av rörlig ränta och då kan man inte binda den. När du tar ett bolån har du dock möjligheten att välja vad du vill göra med din ränta. Du kan ha rörlig ränta eller fast / bunden ränta.

Den rörliga räntan heter egentligen tremånadersränta eftersom den på sätt och vis binds upp även den, fast bara i tre månader åt gången. Men tre månader är en kort tid för ett bolån och därför brukar den kallas för rörlig.

Om du skulle pruta på ditt bolån och hamna på en viss räntenivå så innebär det, om du kör med rörlig ränta, inte att du får den exakta räntan hela tiden. Är räntan rörlig så kommer den att gå upp eller ner var tredje månad. Du ska istället titta på hur mycket ”rabatt” du fick på din ränta jämfört med listräntan.

Om listräntan t ex är 2 % och du lyckades få 1,5 % ränta så fick du alltså en ränterabatt på 0,5 %. Du kommer då alltid att ha kvar den rabatten jämfört med listräntan. Sen kan det tänkas att listräntan stiger till exempelvis 2,3 % och då stiger även din ränta om du har valt rörlig ränta. För att få reda på din ränta så drar du bara bort rabatten, vilket i vårt exempel innebär att du skulle ha 1,8 % ränta.

Bunden / fast ränta

Bunden ränta eller fast ränta. Det är samma sak med olika namn. Poängen med bunden ränta är att du kan välja att låsa fast den på en specifik nivå under en bestämd period. Under den perioden kommer du alltid ha samma ränta oavsett hur markanden ser ut och hur ränteläget är i övrigt.

Du kan oftast välja flera olika bindningstider och vanliga sådana är 1, 2, 3, 5, 7 och 10 år. Om du väljer att binda din ränta i 5 år så kommer du ha exakt samma ränta under de åren. Om räntan rent allmänt skulle gå upp under bindningstiden så sitter du kvar med din låga ränta. Åå andra sidan ska du komma ihåg att när det väl blir dags att omförhandla bolånet så kan det bli en stor ökning av kostnaderna, eftersom du då kommer tvingas anpassa dig till de räntor som gäller just då.

Fast / bunden ränta ska huvudsakligen ses som en slags försäkring eller säkerhet för den som är osäker på sin egen ekonomi eller på ränteutvecklingen. Man får vanligen betala lite extra för att få denna säkerhet och slippa överraskningar.

Ska man välja fast eller rörlig ränta för sitt bolån?

Den stora frågan är vad man ska välja. De flesta kör på rörlig ränta på bolånet och det stora skälet till detta är helt enkelt att den rörliga räntan historiskt har varit lite lägre än den bundna räntan och man sparar alltså pengar på det valet. Ofta får man en lite högre ränta när man binder den, vilket kan sägas vara en liten extra avgift att betala för att få extra trygghet.

De som känner att de vill ha koll på exakt hur mycket de ska betala in till banken varje månad i flera år framöver kan välja bunden ränta och känna sig lite extra trygga. De som tycker att det viktigaste är att få billigaste möjliga lån väljer istället då oftast rörlig ränta.

Räntebuffert vid rörlig ränta

Det finns inget rätt och fel val här utan det handlar om att välja det som känns bäst. Ifall man väljer rörlig ränta är det viktigt att försöka spara pengar så länge räntan är låg, så som den är vid skrivande stund. För visst är det trevligt med låg ränta så länge den förblir låg – men förr eller senare så kommer den att gå upp och då måste man vara förberedd.

Du bör alltid räkna med att din ekonomi ska klara en räntenivå på t ex 5 %. Lägg in detta i din kalkyl när du räknar på boendekostnaderna för att se att du har pengar kvar även om räntan skulle vara så pass hög.

Så länge räntenivån ligger lågt och ditt boende är billigt borde du då ha ganska mycket pengar över varje månad och då kan du med fördel lägga en del av dem i en räntebuffert. Det är ett sparande som går ut på att samla ihop en rejäl buffert för de tider då räntan är hög. Det kan nämligen bli stor skillnad i boendekostnader med en högre ränta och det gäller då att vara förberedd.

Om du har ett lån på 2 miljoner med en ränta på 1,5 % så blir det 2 500 kr i månaden i räntekostnad. Om räntan skulle stiga till 3 % så är det redan där dubbla räntan och då dubblas även kostnaderna för dig. Då måste du betala hela 5 000 kr i månaden i ränta. Att lägga ut 2 500 kr extra varje månad kan vara lite tufft för många hushåll och då är det väldigt skönt att ha den där bufferten som man har sparat till under de perioder då räntan var låg.

Ingen flexibilitet om du binder räntan

När du binder din ränta på t ex tre år så upprättar du ett avtal med banken om att behålla den räntan under den tidsperioden. När du har rörlig ränta kan du i princip omförhandla räntan eller byta bank osv var tredje månad men om du har bundit din ränta i tre år så måste du vänta ut bindningstiden innan du kan göra något sådant. Detta gör att du inte kan byta bank hur som helst och du blir klart mer bunden till din nuvarande bank.

Det är inte omöjligt att komma undan ett lån med bunden ränta men för att kunna slippa fri måste du betala så kallad ränteskillnadsersättning. Det är en avgift som grundar sig på hur mycket det skulle kosta för banken att slippa undan sina lån som de har varit tvungna att ta när du skulle låna pengar. Även banken lånar in pengarna och även de ska betala ränta osv.

Dela upp lånet i olika delar

Något som är vanligt är att man delar upp sitt bolån i flera olika delar. Om man t ex har två eller tre delar så kan man välja olika bindningstid för de olika delarna. Du kan då ha en del rörligt och en annan del med tre års bindningstid.

Detta gör man för att minska risken och hitta en mellannivå som du kan vara nöjd med. Du får det bästa av båda världar så att säga. Du kan ha halva lånet med rörlig ränta och åtnjuta lite en lite lägre ränta och sedan andra halvan bundet för att få den där extra säkerheten. Om räntan skulle gå upp mycket så påverkas bara halva lånet och den andra halvan ligger fortfarande kvar på samma nivå.

Det är inte ovanligt att man delar upp lånet i flera delar. Om man är osäker på hur man vill gör kan man även alltid börja med att ha rörlig ränta på alla delarna av lånet och sen kan man överväga om man vill binda en del senare.

Nackdelen med att binda en del av lånet är lite samma som när man binder hela lånet. Du låser dig mer till en viss bank / långivare genom att ta bort dina egna möjligheter att flytta på lånet. Den som har rörlig ränta kan alltid hota med att skaffa bolån hos en ny bank istället och har mer ammunition vid en förhandling.

När lånet är bundet (även om det bara gäller en del av lånet) så är det svårare att lösa det och flytta till en annan bank, på grund av t ex ränteskillnadsersättningen. Av det skälet kanske man missar sin chans att skrämma upp banken med hot om att flytta lånet. Att binda delar av lånet kan alltså ha både fördelar och nackdelar men så länge man är nöjd med banken brukar det inte vara något större problem.